Flyttkort;

Har flyttat bloggen till denna sida istället; http://goldendays.cybersajt.se/

Roligare och mer personligare sida tycker jag ;)

Välkommen att följa med mig ditt!

Bitchen

Ett tag sedan man skrev något här nu. Vardagen rullar på jag och Lova är duktiga och går vår morgon promenad varje morgon. Vilket innebär att varje morgon får Lova gå på sork jakt, en av de bästa aktiveter på hela dagen om man frågar Lova. Det är nämligen så att när vi går över gärdet är det jätte bra att ha Lova lös för att man ser bra runtomkring om det kommer någon, och på dessa åkrar finns det massa sork och de tycker Lova är roliga att leta efter. Hon hittar ett sork håll sedan börjar hon gräva som en tok. Jag låter henne hållas för hon kommer aldrig få tag på någon och hon tycker verkligen att detta är toppen. Om man roppar in henne då hon står och gräver i ett håll, tittar hon först på en lite tveksamt sedan kommer hon galloperandes med ett mycket nöjd uttryck. Jag brukar säga åt henne; Låt sork stackarna vara, men det struntar hon i.

Har nu även börja träna grippande med klicker pga att Lova har en ovana att bära dummysarna som en handväska. Så det jag tränar henne att göra nu är att grippa mitt på dummyn samt grippa tag så dummyn hamnar långt in i munnen.

Det går långsamt framåt, Lova har verkligen blivit segare. Det kan dels bero på att hon får väldigt mycket motion för att hålla hennes höfter i trim men sedan är hon också för tillfället skendräktig. Men jag tar det i hennes takt hon lär sig när hon lär sig, ju längre tid tar detsstom längre tid har vi något att göra ;) Och hon är verkligen en riktig bitch nu, har blivit arg på två hanhundar, jag har blivit helt chockad trodde inte Lova kunnde bli arg. Så jag har verkligen nu fått se en annan sida av min fogliga dam, hon har en mörksida; som sur tant!



Första gången hon blev arg var när grannhunden smet från sin ägare och kom fram till oss och jag tänkte det är väl lika bra att de får hälsa de har ju hälsat förut så jag sa varsågod, och det gick bra. Sedan kom ägaren och hämta sin hund, men tappa greppet igen så hunden kom stutsande (labbe ca 7 mån), och var leksugen som tusan och i sin iver ställer han sig i "juck" position, och detta gillade inte alls min dam så hon morrade till och vissade att detta accpterar inte jag. Men detta tycker jag inte var något konstigt eftersom denna handling är inget en hund ska behöva tåla så jag gjorde ingen affär av det, men jag blev som sagt väldigt chockad för Lova har aldrig förut sagt i från utan accpterat allt.

Andra gången hon blev arg var på min födelsedag i tisdag då jag hade släkten på besök och mammas hund Toddler var här. Toddler och Lova är uppväxta med varanndra och mycket hög tolerans nivå med varandra och det har aldrig blivit något gruff. Men i tisdags visade Lova vart skåpet ska stå. Hon är nämligen väldigt rädd om sin sovplats när hon är skendräktig och så kom Toddler och han gick runt och kolla, sedan kom han lite för nära tyckte Lova och skällde ut honom. Toddler förstod snabbt vinken och kom som ett skott från sovrummet ut till oss andra.  Sedan höll han sig på långt avstånd från bithen resten av dagen ;)

/ Zandra

En toppen dag!

Idag har Lova haft en toppen dag. Den började med att vi tog morgon promenaden genom skogen och där fick Lova även göra ett Kantarellsök. Sedan på eftermiddagen kom en av Lovas bästa vänner, nämligen Viggo - en cavalier king charels spaniel.



Har aldrig sett Lova busa med någon som hon gör med Viggo, det är verkligen bästa bus kompisen. Vi gick en sväng till bryggan där Lova fick bada och träna lite apportering. Även fast det känns som om vatten apportering inte direkt behöver tränas på. Det fungerar bra naturligt, det enda som vi behöver träna på där är att hon inte ska ruska sig innan hon lämnat av dummyn, frågan är ju hur man ska lyckas med det? :P Får antagligen försöka jobba med henne då hon kommer upp på land samt stå nära och ta mig längre bak, så det är det jag ska försöka göra nästa gång vi tränar. Viggo kännde däremot inte för att bada, så han stod på bryggan och titta på när tok Lova slängde sig i vattnet.

Efter några dopp, tog vi oss tillbaka hem och åt lite kvällsmat. Och efter det blev det bus och stoj. Lova fick även göra ett kantarellsök, då Moa och Sussan var nyfikna att se hur det funka. Lova sökte av bra, med bra fart och markera jätte fint.

Så har denna dag också fyllt av bus, lek, bad och aktivering. En toppen dag om man frågar Lova, helt i hennes smak, och nu ligger hon här bredvid som en utslagen hjälte.

Tack för en härlig dag Moa, Sussan & Viggo!

/ Zandra

Ovillkorlig kärlek

Vad är det som är så underbart med hundar? Det finns förstås mycket att älska hos en hund, men det jag gillar mest hos hundar är att de älskar dig oavsett vad. Oavsett om du är rik, fattig, tjock, smal, vacker, ful, framgångsrik etc en hund bryr sig inte, de älskar dig för precis den du är. Även om vi ibland klantar oss, och även fast vi ibland blir arga på dem i fel lägen, även fast vi ställer för höga krav på dem, även om vi inte städar, ja vi kan helt enkelt göra en hel del, och våra hundar accpterar det och älskar oss ändå.

Det är väldigt förlåtande, och jag är mycket avudsjuk på deras förmåga att leva här och nu. Det som har varit det har varit och det som händer det händer, det är här och nu som räknas för en hund. Vi människor borde lära oss dessa egenskaper av hundarna; att leva, förlåta och accptera.

Våra hundar står ut med mycket, jag kommer ofta på mig själv med att ställa allt för stora krav på Lova, krav som inte enns är rimliga. Och när det inte fungerar för jag inte har lärt henne eller för jag inte tränat tillräckligt mycket eller i den miljön, då blir jag arg och irriterad på henne. Fast den jag egentligen borde bil arg och irriterad på är mig själv. Men Lova hon förlåter och ställer självklart upp nästa gång vi ska träna, med lika stor glädje varje gång. Hon ställer alltid glatt upp som försöks kanin på alla möjliga övningar, träningar och aktiviteter jag gör för att utbilda mig själv. Ser hon dessutom klickern så bara spritter det i henne. Denna underbara varelse!

Många människor, de flesta människor skaffar hund för att tillfredställa någon form av behov hos sig själv; de behöver närhet, för att få bekräftelse, för att få lyckas, för att få motionera, för att få sällskap etc listan kan göras lång. Även detta accpterar våra fyrbenta vänner, de accpterar så fruktansvärt mycket.

Därför borde vi ge något tillbaka till våra vänner, genom att fråga oss; vad är min hunds behov? Gör jag det här för att tillfredställa mina egna behov eller min hunds? Självklart är det viktigt att ägare tycker att aktiviteten man gör tillsammans med sin hund ska  vara rolig, och det är oftast en föruttsättning för att hunden ska tycka det är roligt. Men oftast kan det finnas så mycket krav, press och prestige att man glömer bort att ha roligt efter vägen och vill bara se resultat.

Ibland kommer jag på mig själv med att vara sådan! Tex sådan dagar som Lova inte har lusta att träna och aktiveras med något avancerat, hon vill liksom bara vara. Jag känner henne väl så jag känner på en gång om det är någon ide eller inte, men ändå försöker jag och vi misslyckas och jag blir irriterad, på mig själv och på Lova. Men jag ska försöka sluta med det nu, de dagar hon inte känner för att göra en massa så ska hon bara få vara. Hon ska få springa löst och bara strosa runt, för det älskar hon. Det är hennes behov vissa dagar, och varför skulle jag då missunna henne det? Hon bara ger och ger, och självklart ska hon få tillbaka. Det är min skyldighet som hennes vän och tränare att känna och läsa av vad som passar sig.

De begär inte mycket våra fyrbenta vänner, så jag tycker att vi är skyldiga dem att försöka förstå dem och deras naturliga behov och beteenden då vi lär dem anpassa sig efter vår värld och våra regler. Det gör så ont att se ägare som gör illa sina hundar för att de gör "fel", fast det egentligen är de som missuppfattat hur hunden lär och hur deras naturliga beteenden är.

I Örebro på Tassa rätt, där jag jobbar står det en mycket bra text skriven på vägen;
Lär hunden göra rätt,
istället för att straffa bort allt som den gör fel!

Mycket bra sagt tycker jag. Detta blev ett långt inlägg om många olika saker, det jag kort och gott ville ha sagt var att; hundar ger oss ovillkorlig kärlek, därför tycker jag att vi borde ge dem något tillbaka genom att göra oss införstådd med deras naturliga beteenden och behov och aktivera och lära dem utifrån det. Accptera att de är individer och inte ställa förhöga krav utifrån vad vi faktisgt lärt dem och utifrån deras dagsform. Det vi kan lära oss av våra hundar om relationer och livet är att vara förstående, förlåtande och leva i nuet!



/ Zandra

Prinssesan Lova...

Lova är en mycket uppskattad hund, då vart hon än kommer tycks sprida en enorm glädje runt sig. Detta har också resulterat i att hon blivit en mycket bortskämd hund, speciellt när hon är hemma hos min mamma och min sambos föräldrar. Men väldigt ofta även av andra som kommer på besök. Hon är en riktig mästare på att tigga och det är få som kan motstå hennes enorma charm, hennes parad trick är att sätta sig "fint" (som en kängru ni vet).



Denna bortskämda hund, har av min mamma fått smek namnet prinssesan. Och visst är hon en prinssesa på alla möjliga tänkbara sätt. En annan sak som hon gör när hon är hemma hos min mor är att hon ställer sig och tittar på mamma som att hon vill något. Då reser sig mamma för att följa med henne och då tar hon med henne till kylskåpet, där hon sedan står och tittar med intensiv blick upp mot dörren. Då vill hon att mamma ska öppna kylskåpet och ge henne något, och jag tror även detta trick resulterat i belöning många gånger. Hemma hos mamma brukar hon också hoppa upp så hon står med fram tassarna på diskbänken då mamma lagar mat, det är tydligt att det är andra lagar och regler som gäller där. Och det utnyttjar prinssesan till fullo.

Ett annat trick som hon kör med tex då jag och sambon var i Tahiland då svärföräldrarna passa henne, är när hon inte vill göra något tex åka bil eller badas etc så ser hon ut som en hängbjörk. Jag lovar en riktig hängbjbörk, och även detta knep köps av de flesta. Så även när de passade henne. Kort och gott hon är en riktig prinsessa, som oftast får som hon vill med sina små trix.

Men imorse var jag tvugen att ringa min mamma och berätta att hennes prinssesa, inte alls är så kunglig. För igår kväll när vi skulle träna apportering och jag stod och förklara för min sambo hur han skulle göra, hade vi ryggen till lilla prinssesan. När vi sedan vänder oss om får vi se något riktigt vidrigt, nämligen att Lova låg och rulla sig på en död fågel, gaaah jag dör så äkligt! Hon har aldrig gjort något liknande och jag trodde faktisgt inte hon någonsin skulle göra det heller, för hon är ingen rull-hund. Men visst där låg hon glat och rulla på den döda fågeln. Hysteriskt ropar jag in henne och hon kom nöjt till mig på en gång, ussh!.

Men detta visar bara att hon är en vanlig hund förklädd till prinsessa, ledsen att göra  min mamma besviken!

/ Zandra

Efterlyses: En liten liten tennisboll!

Ja det är en katastrof, en av Lovas favoribollar som också råkar vara min favoritboll för att den är så liten och behändig så man kan ta med den överallt, är försvunnen. Jag vet inte vart den har tagit vägen, och jag vet inte vart man kan köpa en ny heller. För vi hittade den i trädgården då vi flyttade in i vårt nya hus i Kungsör :( Inte kuligt, tycker vi, men men antigen kommer den fram eller så är det bara att börja leta i varje djuraffär/sportaffär. Aldrig sett en sådan boll någonstans förut, det såg ut som en lite liten tennisboll samt att den var odelbar, ni vet de flesta tennisbollar delar hunden i ett naffs, ännu ett plus med denna boll.

Den senaste tiden då...
Har Lova fått tagit det lite lungt med badandet då jag upptäckte ett nytt lite våteksem (hon hade ett stort på svanens för ett tag sedan). Det känns lite tråkigt när bada är det bästa hon vet, plus att det dessutom är väldigt bra för hennes höfter. Så det blir promenader i skogen istället, imorse var vi upp tidigt vid 7 snåret och gick i skogen. Vi hade besök som sov över och därför passade jag på att smyga ut på morgonen för att få Lovas behov tillfredställda. Jag kände att hon inte fått så mycket uppmärksamhet de två senaste dagarna då vi hållt på med städning och sedan matlagning inför besöket och sedan umgås med vännerna. Även fast Lova är väldigt delktig när vi har gäster så blir det inte på det sätt som hon behöver.

Så imorse  blev det en aktiveringspromenad som kompensation. Vi hoppade över stockar, kröp under hinder, gömde godis i träd och tränade även lite apportering. När vi tränade apportering så visade det sig att vi inte var de ända som var upp med tuppen, för mitt under en apportering när Lova var på väg in med dummysen till mig så stannade hon upp och jag kunde inte förstå varför, men jag såg på hennes blick att det var något. Så jag vände mig om och fick se att det kom en hund med ägare precis bakom mig, och sncka om att jag blev stolt då. Jag vet inte om jag borde bli det för att när de jobbar borde de väl apportera oavsett vad som händer runt omkring, men för mig var det ett genombrott. Då Lova har varit väldigt glad i allt och alla (speciellt retrivrar, och detta var en labbe) och jag jobbat oerhört mycket för att få henne att ignorera hundar, vilket hon gjorde väldigt bra idag utan att jag enns sa något eller visste om hunden, så stannade hon. Jag var nöjd iaf :D



Apporteringen gick också super bra, hon har blivit riktigt duktig på att markera, och jobbar nu in dummyn väldigt fort och gör det med stor glädje. Greppar och avlämnar också bra. Woohow, för oss! Även fast jag gör markeringarna svårare och svårare och längre och längre bort så går det jätte bra, så jag tror nu att jag kan börja göra dubblemarkeringar och börja jobba på linjetagen. Dirigering är något som jag känner att man också skulle behöva börja jobba med, men jag har inte fått någon/några bra övningar ännu. Och så länge jag inte har något riktigt grepp om det vill jag inte börja med det. Men det kommer det med.

Efter våran morgonpromenad var Lova väldigt nöjd, och även under promenande kände jag att hon uppskatta mig väldigt mycket. Så jag antar att det ibland kan vara bra att låta hundarna ha en paus från allt, för att de ska uppskatta det. Hon vek knappt en cm från min sida trotts att hon var lös, hon ville verkligen jobba och göra saker idag, super skoj!

Under kvällspromenaden packade jag klövje väskan som jag lätt henne bära med sina dummys då vi begav oss ut för att sedan hitta ett guld ställe att träna på (Lära mig fortfarande att hitta här), och även kvällträningen fungerade bra.

Nu är det dags att sova efter en långt dag...
/ Zandra


HD E

Jag kommer aldrig glömma den dagen för snart ett år sedan, det var den 2 aug. Jag minns datumet så väl, för det var dagen innan min födelsedag som jag bestämde mig för att gå in på rasdata för att kolla om Lovas höft och armbågs status kommit in där, för jag tyckte svaret dröjde.

Så jag kanppade in Lovas namn och kom in på sidan och där stod det med en stor bokstav - E. Jag fick en klump i halsen, kunde detta stämma? Är jag inne på rätt hund, jag kollade och ja allt stämmde. Jag kände hur tårarna började rinna längst mina kinder, och föreställde mig det värsta i huvudet (jag har en dålig ovana att göra detta). Sedan kom förnekandet; det måste vara något fel, de har fått fel plåtar, det kan inte stämma!

Detta var mycket sent på kvällen så jag kunde heller inte ringa någonstans, sedan skulle jag jobba tidigt morgonen dagen därpå. Så jag ringde min mamma i hysteri och sa att hon var tvugen att ringa skk och fråga dem vad det var frågan om under nästa dag, då de skulle ha stängt tills jag kom hem. Så följande dag så ringde mamma upp dem medan jag jobbade, och där fick hon prata med en människa som bekräfta att det stämmde, och hon sa att det minnsan inte kan bli fel, så det var absolut ingen ide att röntga om eller så. Mamma frågade också vad detta egentligen innebar, vi hade ju inte någon uppfattning förutom att det är riktigt illa. Och denna människa sa till mamma att så illa som hennes bilder ser ut så borde hon ha enorma besvär, smärta och kommer inte leva länge. Det var bara att lägga henne på sofflocket och vänta på att hon skulle få ont och sedan avlivas.

Efter att ha hört detta blev förnekandet ännu större, det är något fel. För Lova har inte och har inte haft några som helst problem med att röra sig; gå, hoppa etc. Det konstiga vara också att när vi var hos vetrinären och han titta på bilderna så sa han; - Ja, det ser ju inte helt perfekt ut, du kommer nog inte kunna avla på henne men hon kommer kunna leva et bra liv och göra allt. Och jag menar om en vetrinär ser E höfter då borde han kanske säga hur illa det ligger till och vad man kan göra för att förebygga och så. Men nopp, inte ett ljud!

Det snurrade i huvudet, jag blev inte klok på detta. Så jag var i flera dagar i rad ute på nätet och läste massor, men även där råde det delade menningar, så det gjorde inte saken bättre. Så jag bestämde mig för att besöka Strömsholm och träffa en ortoped. Så vi var där, hon tyckte precis som vi att hennes gång ser fullt normal ut men hennes röntgen bilder berättar en annan historia. Så hon bara bokade in oss på en operation, för enligt henne var detta enda utvägen, hon frågade inte hur vi kännde inför det, hon bara bokade in. Och snäll som jag är så blev det; ja tack och amen.

När min sambo fick höra detta blev han tokig och ringde och avbokade operationen, för detta var faktisgt något vi ville tänka på. Väga in fördelar mot nackdelar. Och det gjorde vi, och kom fram till att varför ska vi operera ett problem som ännu inte uppstått. Denna operation skulle innebära att de skulle skära av en led som i bästa fall skulle resultera i att höftledskulan skulle skjutas längre in mot skålen och bli stabilare. Det jag spontant kände angående detta var att varför tabort saker och hålla på i onödan, så det vi bestämde då var att istället för att "ta sönder" henne, skulle vi satsa på att bygga upp henne. Alltså bygga muskler runt höftledskulan så det blir stabilare.

Så det vi har gjort nu sedan september förra året är att vi gått på rehab där Lova får simma och vi dessutom får olika uppgifter att göra hemma. Vi försöker också i så stor mycket vi kan låta henne springa lös i kuperad teräning och gå snabba promenader för att bygga upp musklerna så mycket det bara går.

Jag var i början mycket försiktig med vad hon fick och inte fick göra, det Lena på Rehab sa till mig då var; Lova är född på detta viss, hon vet ingenting annat. För henne är detta helt normalt, så lev precis som ni vill.

Så det är vad vi gör nu, jag låter henne göra precis allting hon vill och klarar av. Det jag försöker undvika är sådant som påfrestar allt för mycket som tex cyklande, dragande och övervikt. Men för övrigt gör vi allt! Enligt människan på skk kunnde vi glöma allt; inge kantarellsök eller annan aktivitet i skogen, absolut inte apportering, agillty och freestyle. Det vi kunde göra enligt henne var att ta många korta promenader, sen är det bra.

Jag tänker inte vara en egoist och inte låta Lova göra saker hon gillar bara för att hon kanske då lever 2,3,4 eller 5 år längre för min skull. Jag vill helst att hon har 5 roliga år än 10 tråkiga år. Så idag tänker vi aldrig på det där, vi lever varje dag precis som vi vill och känner för...





/ Zandra

Artikel i Bärslagsbladet


Bärgslagsbladet!

Idag har jag och Lova haft fin besök av bärgslagsbladet, en lokal tidning härifrån. De ska skriva lite om mitt företag, men de ville framförallt veta lite mer om knatarellsök. Det började med en interjuv och efter det begav vi oss till skogen, där jag några timmar tidigare placerat ut kantareller.

Det var faktisgt första gången som jag placerat ut kantarellerna några timmar innan för att sedan låta Lova komma ditt och söka. Så jag va lite nervös att hon inte skulle klara av det, men det gick strålande hon hitta dem allihopa! :D Den första kantarellen tog lite tid men sedan efter det gick det av bara farten. Så duktig! Så efter de hade åkt, fick Lova åka och bada som extra belöning för väl utfört arbete.

Imorgon bär det av till Örebro för att ha avslutning i Rallylydnad och sedan är det semester. Fast mitt jobb känns inte som ett jobb! Så drar kurserna igång igen i augusti.

Så nu väntar jag med spänning på artikeln som skulle komma någon gång i veckan, förmodligen på tisdag!



Ha det gott / Zandra

En underbar dag på sjön!

Idag har vi varit ute med båten, och lade oss vid en ö. Där kunde Lova och husse busa massor, de var i vattnet konstant! Om Lova själv fick välja skulle alla dagar vara som den idag. När vi kom hem var hon helt slut, så hon har vilat massor, och det är bra för imorgon väntar nya äventyr ;D

 Hon sov tillochmed när jag kammade igenom pälsen och snyggade till svansen. Det tar på krafterna när man är på en öde ö. Sedan hade hon himmla roligt åt matte också när hon trilla i vattnet när hon skulle gå av båten och kliva i land, det var jätte skoj tyckte Lova!

Här kommer några bilder från dagen;



Lova lycklig för att få bada!



Husse simma iväg med bollen och Lova fick kommando att stanna. Hemskt jobbigt tyckte Lova.



Nu är bollen min!!!! ;D



Efter mycket bus, blev det lite vila innan vi tog båten och åkte hem.

/ Zandra

En härlig dag...

Idag har vi haft en ovanligt bra dag, det började som vanligt (sen typ en vecka tillbaka:P) men en snabb och lång morgonpromenad på ca 40 min. Lova går under dessa promenader både lös och i koppel, på sträckor där jag har översikt och om inga hundar eller människor är i närheten får hon springa fritt och på andra går hon löst brevid mig. Inte för att jag inte litar på Lova utan mer för jag vill respektera andra människor och hundar, för det finns faktisgt människor som är hundrädda och hundar som helt enkelt inte gillar andra hundar och det får man faktisgt respektera, det tycker jag att man har som ansvar då man har sin hund lös.

Då hon under dessa promenader är lös tränar jag ibland någon inkallning och även stopp-signal, men ibland får hon bara springa om jag inte behöver stanna henne och kalla in henne för det faktisgt är något.

Sedan innan lunch tränade vi lite kantarellsök, eller ja träna och träna nu är hon väldigt duktig och i samma form som när vi avsluta förra säsogen. Så nu är det väl egentligen inte träning utan mer som aktivering, fast jag träning för att hon ska vara i form om någon behöver ha med henne i skogen som hjälp :)

Sedan kom Sarah över och vi tog en sväng till bryggan där både jag, sarah och Lova badade en längre stund. Så när vi kom hem var Lova bra trött och då började jag och sarah fixa mat = åkte iväg och köpte pizza. Sarah fick även en rund tur i kungsör :D

Sedan precis nu innan Sarah åkte hem, tog jag med henne i skogen där hon fick lägga ut kantareller som varker jag eller Lova såg vart dem las, så det känns mer som på riktigt. Men Lova gumman var klockren, hitta dem som blixten. Sarah tyckte det var jätte roligt att titta på, då Lova markera så fint ;D Skönt med lite hjälp och sällskap faktisgt. Provade även att göra några apporteringar och även de funka bra, Lova har blivit riktigt duktig på markerings delen även där. Hon älskar verkligen att jobba med sådant som kommer naturligt för henne, svansen går hela tiden. Så roligt att se henne jobba då!



Och nu ligger Lova som en utslagen hjälte och sover, och det är hon jätte värd tycker jag. <3

Imorgon blir det att åka ut till en ö, och så får gumman bada hela dagen. Ska försöka att komma ihåg kameran då, är dålig på att komma ihåg den.

Ha en skön fredagskväll nu.

/ Zandra

Dumma husse!

Det är svårt att hinna med allt, vill träna rallylydnad, kantarellsök och apportering. Men jag får hela tiden dela upp och träna lite då och då. Jag har nuförtiden gott om tid, men Lova lilla vännen orkar inte träna allt för mycket, då blir hon ofocuserad, omotiverad och börjar strosa runt. Så jag måste hela tiden aväga om hon orkar mer eller inte.

Så därför har jag nu blivit väldigt sugen på att skaffa hund nr två. Dessvärre är det något min sambo inte vill, han säger att jag får göra som jag vill men att han inte kommer gilla det. Och det är samma sak som att inte godkänna det. Då vill man ju inte skaffa en hund till, för det känns som om det är något som båda måste vara med på. Så vi får se om han ändrar sig snart.

Har iaf ihärdigt börjat leta kennel, för tillskillnad mot när vi skaffa Lova har jag nu massa kunskap. Vilket gör att jag inte längre kommer välja första bästa kennel. Det ska vara rätt uppföddare, med rätt synesätt, som ger valparna en bra start, föräldrar med bra menatlitet samt de är friska och med bra släktingar. Jag vill ha en golden igen, och då kanske man tänker men om du vill jobba med hunden varför inte skaffa en mer arbetssugen ras? Och det kan man ju tycka, men det finns flera anledningar till det.

Den största anlednigen till att jag om och när jag skaffar en hund till vill ha ännu en golden, är helt enkelt för jag trivs oerhört bra med rasen. De är samarbetsvilliga, lätt lärda, inte så vilt intresserade (ska inte va iaf.), finner sig i det mesta, kräver inte super mycket jobb och stressar inte upp sig allt för lätt. Och visst det finns nackdelar och alla är individer men om man ser som helhet så gillar jag dem, det är en ras som passar mig. Dessutom tänker jag på framtiden, det kanske inte alltid kommer vara så att jag har så här mycket tid för hundar och vad gör man då om man har en hund som kräver arbete varje dag?

Nej golden är en himmla bra lagom hund, de är lagom i det mesta, och jag gillar lagom. :) Finns flera andra raser som jag funderat på; flat, tollare, berner senner, newfoundland har funnits i tankarna. Men jag har ändå kommit tillbaka till golden varje gång. Kruxet för mig är att jag fastnat för Lovas storlek, jag vill inte ha en stor otymplig hund. Så förutom att försöka hitta en perfekt kennel så vill jag också ha valpar efter två små föräldrar så chansen att valpen blir liten blir större. Helst hade jag velat ha en mörkare golden denna gång, då jag tycker att de är himmla fina men också för att de verkar bli ovanliga. Fast färgen är inte det viktigaste, utan mentalitet, friskhet och storlek kommer före.

Men som sagt jag har letat kennlar och nu hittat en som verkar väldigt bra, har dock inte kontktat dem ännu (pga sambon), men de ska iaf ha en kull i slutet på aug. leveransklara i okt, där föräldrarna är små, bra mentalt, friska och pappan är lite mörkare. Värsta dröm läget, men sen så har vi sambon där :( Så hoppas han snart kommer på att han ångrar sig. Dessutom är det sista kullen de kommer ta på tiken och det gör det ju ännu mer irriterande. Men men, fler chanser kommer väl kanske.

Föresten kanin grejjerna och det andra jag beställde till Lova har kommit nu. Kanindummyn blev väl ingen jätte succse. Bollen är fortfarande det bästa, men visst hon tycker den är lite bra, dock väldigt svår att bära. Det är verkligen hennes problem hon har svårt för att bära stora otympliga saker. Bäbis dummysarna går bra men en dummy på 500 g tror jag aldrig hon kommer kunna hålla i, men vi får se. Förutom kanin sakerna beställde jag lite annat och måste säga att det var väldigt bra kvalite på grejjerna, rekommenderar jag starkt att köpa era dummysar på hundsystrarna.se.



Nej imorgon väntar en ny dag, men bad och bus för oss. Så god natt!
/ Zandra

Jaaaaah!

Idag har Lova apporterat som aldrig förr, woohow! Äntligen har det släppt. Jag har idag tillochmed gjort markeringarna svårare; i högt gräs, längre avstånd, och utan referenspunkter, och det fungerade klockrent. Trotts att vi inte hade någon annan hund med oss att träna med.  Känns super bra. Har även separat träna på att hon ska bli bättre på att hålla fast dummyn och där har hon också gjort stora framsteg. Tränade dock itne så länge idag, vill inte nu när hon fått upp intresset för att hålla och apportera dummyn, tjata ut det. Har idag belönat väldigt mycket med att hon fått sin boll, vilket jag tror ökat motivationen oerhört. För Lova är belöning med boll tio gånger mer värt än godis.

Ikväll blir det kantarellsöksträning men innan det ska jag iväg och hålla rallylydnads kurs och jag tar med mig lova så får hon lite passivitetsträning, kan man aldrig få för mycket av.

/ Zandra


Stads hund

Idag åker jag och Lova in till Örebro med tåget! Alltså ska vi göra en av de dära sakerna som Lova inte gillar, färdas med fordon. Som kompensation för detta har hon fått bada två dagar på raken :) Vet inte om hon vet att det är därför men glad blir hon.

 Det roliga är att i vatten apportera hon dummysarna utan problem, både stora och små. Inget hon någonsin behövt öva på, det måste sitta djupt i genarna. Däremot jobbar vi på att hon ska vara lugn innan hon får gå i vattnet, det är det värre med. Oj oj vad hon pipper och gnäller, hon vill ju så gärna ,i förstår inte matte det liksom! Så det jag börjat med nu är ett total förbud att gå i när hon låter, och så fort hon blir tyst så får hon ett varsågod. Sedan ska vi utöka tiden som hon ska vara tyst också, men det känns som det är ett tag kvar tills dess ;)

Tränat knatarellsök har vi gjort också, och igår kväll la jag ut två kantareller när hon ej såg på och sedan fick hon gå ut och söka. Fungerade klockrent! Hon är så duktig, helt otroligt att de minns så bra med bara lite repetion, efter ca 10 månader. Men iof tränade vi hårt under en period innan vi tog paus. Så nu är nästa steg att få tag på färska kantareller som jag ej ska ta på och placera ut i skogen,för att se om det fungerar där. Ska försöka göra det i örebro.

Har inte påbörjat tränigen med att hon ska bli bättre på att hålla i dummys ännu heller. Eftersom kantarellsökstränigen gått så bra så har jag velat pyssla med det nu. Men börja med det snart, förhoppningsviss kommer kaninsdummyn och det under veckan också :D

Men nu ska vi ut på en promenad innan vi ska iväg till tåget, och till Örebro och bli stadshund. Det sköna är att Lova fungerar lika bra på landet som i stan, kanske tack vare all miljöträning hon fick som liten. Skönt är det iaf :)

/ Zandra

Kantarellsök

Här är en filmsnutt när Lova tränar kantarellsök...

http://www.youtube.com/watch?v=J_8V-tR11Dw

Om

Min profilbild

RSS 2.0